Kemikalierna och de bortskämda barnen

De bortskämda barnen i SVT har fått stor uppmärksamhet för sin oförmåga att klara sig själva och för föräldrarna som curlar dem. Men tänk om dom inte är bortskämda. Tänk om dom faktiskt inte kan klara sig själva på grund av att de lider av funktionshinder.

De neurologiska störningarna ADHD och Asperger är exempel på funktionshinder som gör att man har svårt att klara det praktiska i livet, fast de syns inte utanpå och många gånger missar man att ställa diagnosen. Enligt forskarna i filmen Underkastelsen av Stefan Jarl ökar den här typen av funktionshinder. Och inte bara det, ofrivillig barnlöshet, fetma och för tidig pubertet är också sådant som blir allt vanligare.

Söker man orsakerna till neurologiska funktionshinder och ofrivillig barnlöshet får man ofta veta att orsakerna är oklara, det kan vara genetiskt men det kan också orsakas av de stora mängd kemikalier som finns runt omkring oss. Enligt forskarna i filmen lever vi i en tickande bomb där vi inte känner till konsekvenserna av de hundratusentals ämnen som tillverkas och sprids i naturen. Och vem känner inte någon som lider av något av ovanstående.

 

Persistens och cocktaileffekt

Igår deltog jag på Kemikalieinspektionens (KemI) konferens om giftfri miljö. Det var en välarrangerad tillställning med intressanta föredrag och tal, bland annat så var miljöminister Carlgren där och talade. Kvällen avslutades med visning av filmen Underkastelsen och Stefan Jarl som har gjort filmen intervjuades.

För undertecknad som inte är särskilt insatt i kemikaliefrågan var det en lärorik och ganska omskakande dag. Jag lärde mig ord såsom persistent och cocktaileffekt. Det förstnämnda betyder att kemikalierna aldrig försvinner utan finns kvar för evigt i naturen och i våra och djurens kroppar. Det senare innebär att kemikalier som för sig är ofarliga blir farliga om man blandar dem - vilket händer hela tiden. Jag fick också höra namnen på vissa kemikaliegrupper som är särskilt farliga och som jag har hört talas om som hastigast. Ftalater eller mjukgörare i plast som kan leda till hormonstörningar och beteendestörningar, bisfenoler som gör att hamburgerpappren inte blir kladdiga och flamskyddsmedel som skyddar mot eld men är skadliga för människokroppen. För att inte tala om hormonerna i p-piller som via reningsverk läcker ut och får fiskar att byta kön och pojkar att få minskad fertilitet.

Det värsta är att kemikalierna finns överallt, till och med i livmodern och i bröstmjölken. Sedan förs de över till barnen under känsliga perioder och påverkar dem. Kvinnor kan försöka undvika viss fisk, köpa begagnade kläder och äta ekologiskt, men det är nästan omöjligt att undvika det ändå. Själv har jag ätit hallon bredvid E4:an som barn, sugit på plastpennor, målat med farliga färger och vistats i rum som har målats i numer förbjudna färger. Undrar just vad jag innehåller.

 

Orsakar stora klimatutsläpp

Utöver detta orsakar också kemikalieproduktionen klimatutsläpp. En del av ämnena är mer klimatpåverkande än koldioxid, fast dessa håller som tur är på att fasas ut. Men trots detta konstaterar Kemikalieinspektionen i en studie att kemikalieproduktionen i världen står för 8 procent av koldioxidutsläppen. Kemiföretagen i Stenungsund (Akzo Nobel m.fl.), Electrolux och Stena jobbar för förbättringar, men det är inte helt trivialt. Electrolux har över 600 000 ämnen i sina produkter, varje skruv innehåller 2-3 ämnen.

Man kan också konstatera att flera kemikalier har positiva effekter, utan flamskyddsmedel skulle bränder vara ett betydligt större hot, såsom det var förr. P-piller gör att vi inte behöver föda fler barn än vi vill, vilket har varit av stor betydelse i västvärlden och också är viktigt för resten av världen när det gäller barnbegränsning. Kondomer är ett bra alternativ som skyddar mot sjukdomar också, men det finns militanta kemikaliemotståndare som anser att kondomer också är giftfällor.

Inte för inte konstaterades på konferensen att kemikaliefrågan är den svåraste miljöfrågan. En ljuspunkt är REACH en Europeisk lagstiftning som innebär att företagen måste registrera sina kemikalier, svårigheten är att veta vilka de ska registrera, alla eller bara de som anses vara farliga just nu.

 

Cradle to Cradle

Miljöministern tryckte på att EU-arbetet är det viktiga, inte att jobba nationellt. Samtidigt berättade Jarl att kemikaliefrågan knappast har varit på dagordningen tidigare. Ett mer positivt sett att se på det hela är Cradle to Cradle-perspektivet som innebär att alla produkter ska vara giftfria och helt återvinningsbara. Avfall finns inte i naturen och bör inte finnas i mänskliga kretslopp. Nya ekonomiska system där varuproduktion inte blir lika intressant är viktiga, man kan låna sina kläder, leasa sin bil osv och därmed slippa en massa nya produkter med farliga ämnen.

Sen kan man göra som Eva Röse gjort efter Underkastelsen, enbart köpa begagnat, ekologiskt och undvika plastleksaker. Den värsta kemikaliefällan idag finns i barnrummet. Så bör det inte vara.

 

(Bilden på de bortskämda barnen är från www.dn.se.)

19 november 2010



Skriv kommentar ...

Hej

Kul med nån som tänker själv och inte bara länkar hit och dit och pratar strunt. (Det kanske en del tycker att jag gör, hm...)

Jag var också på nämnda kemikalieseminarium och har skrivit om det på min blogg:

http://kemikaliedetektiven.se/wordpress

En sak som inte alls är så självklar som du tror (och som även beskrivs som ett faktum i filmen) är att flamskyddsmedlen skulle förhindra bränder - läs om det i kap. Flamskyddad i min bok (Impotensmadrassen).

Ha det gott! (Kommer nog vid tillfälle att länka till din blogg)..

Postat av Kemikaliedetektiven den 13 april 2011

Bra att du uppmärksammat detta. Jo, filmen belyser det forskarna vet och varken de eller Jarl har något egetintresse av att överdriva. Kemikalieindustrin har däremot ett egetintresse av att försöka stoppa dessa observationer/fynd och rapporter om det allvarliga som håller på att hända med våra kroppar och vår hälsa pga av alla dessa kemikalier. Men att detta är allvar Det förstår nog alla som har ögon att se med och en hjärna som fungerar. Det förstår nog tom kemikalieindustrin vid det här laget så en omställniing mot en grönare kemi är förhoppningsvis på G!

Postat av Kvinna, mor, medmänniska och forskare den 20 november 2010

Mycket bra att du uppmärksammar detta. Jag får nog se till att kolla Underkastelsen.

Postat av Johan Erlandsson den 19 november 2010
Redaktionens kommentar:

Gör det. Den är omskakande samtidigt som den bara belyser forskarnas perspektiv. En viktig fråga annars.

Länge sedan sist

Det var länge sedan jag bloggade här och mycket vatten har flutit under broarna. Sedan ett halvår tillbaka jobbar jag i projektet "Hållbara Hökarängen" och det är otroligt roligt. Så roligt och så bra och viktigt att jag gärna jobbar med liknande projekt i andra stadsdelar. 

Jag kommer här att berätta lite mer om det som vi gör. 

8 april 2014


Skriv kommentar ...

Hej!

Vet ni om man kan byta sina kläder där som är från vanliga märken som t.ex H,M Zara Ginatricot osv? Eller måste det vara bara märkeskläder?

Postat av Sarranta den 17 juni 2018

Skulle gärna vilja veta om medlemmarna i Gebers har kommit fram till någon "hållbar" lösning. Jag som utomstående lägger inga värderingar i sakdiskussionen utan vill veta hur det går med genomförande av ett ekologiskt boende i flerfamiljshus i stadsplanerat område? Det är så himla "tyst" kring det som kunde vara något som kunde vara en förebild för nyproduktion i landet.

Postat av Boende i brf/kollektivhuset Kupan den 23 september 2014

Sustopia webbmagasin lanseras

Sustopia

Efter en del funderande blev Sustopia något mer än en konsultbyrå. I dagarna lanserades Sustopia - Sveriges första webbmagasin om hållbar stadsutveckling. I startfasen innehåller sajten bland annat följande:

 

Stadsmiljöprofilen: En intervju med Jeppe Dyberg Larsen som tror att cirkulär ekonomi och cradle to cradle-konceptet kan bidra till mer hållbara städer

Sustopia granskar: En granskning av grön tekniktro där forskaren Pernilla Hagbert intervjuas.

Hållbara hus: Ett reportage om One Tonne -lifehuset  i Hässelby.

Historiska hus: Artiklar om världsarvet Skogskyrkogården och förororten Hökarängen.

Bokrecension: Där jag kommer ifrån: Kriget mot förorten av Per Wirtén

Tema: Om stadsodlingsprojektet Trädgård på Spåret

Ohållbara projekt: Om flygplansbyar.

Debatt: Det räcker inte med nya ekohus, vi måste anpassa dem som finns

Målet är att skapa en levande sajt som vänder sig till arkitekter, planerare, politiker, byggherrar, forskare och privatpersoner med ett intresse för hur vi ska kunna leva tillsammans i den byggda miljön på lång sikt. Webbmagasinet ska också bli mer än en sajt, det ska bli en levande mötesplats för seminarier, stadsvandringar etc. 

En spännande resa har börjat. Gå gärna in och ha synpunkter, gilla sajten på FB eller följ den på Twitter!

5 april 2012


Skriv kommentar ...


Asfaltblommans konsultbyrå byter namn till Sustopia

 

"Sustopia is a life, artful and sustainable, characterized by achievable compatibility with natural laws and mindful living."citat från bloggen "Last Known Nest A - parking space for views, reviews and interviews. For essential experience and existential conveyance sharing one bumpy access road."

Nu är det klart att Asfaltblommans konsultbyrå byter namn till Sustopia. Målet är att Sustopia ska bli en av landets ledande konsultbyråer inom hållbar stadsutveckling bidra till att skapa städer som producerar energi och mat istället för att bara konsumera. Städer där det finns både mänsklig och biologisk mångfald och där transporter sker på ett smart sätt.

Sustopia kommer att arbeta med följande:

- Hjälpa kommuner, byggherrar, fastighetsförvaltare, bostadsbolag och andra stadsplaneaktörer att skapa attraktiva hållbara lösningar och att kommunicera dem bättre.

- Hjälpa kommersiella fastighetsförvaltare att kommunicera och uppmuntra hållbara handelskoncept i köpcentrum etc.

- Skriva reportage och artiklar om hållbar stadsutveckling.

- På sikt med att hållbarhetscertifiera stadsdelar med Breeam Communities och hus med Miljöbyggnad.

Som en start i detta debuterar undertecknad som skribent på ekosajten Minplanet.se med en artikel om framtidens miljösmarta hem. 

28 februari 2012


Skriv kommentar ...


Energieffektiva hus är en beredskapsfråga vid samhällskriser

Såhär kallt kan det kanske bli. Bild från filmen Day after Tomorrow


I Dagens Nyheter skriver Erik Helmersson om det ett seminarium av Folk och Försvar och konstaterar att vår beredskap i Sverige för kriser är ytterst dålig när det gäller livsmedelsförsörjning.

Själv har jag haft en personlig erfarenhet av vår dåliga energiberedskap lokalt för några veckor sedan. Jag sitter nämligen i styrelsen för vår bostadsrättsförening och har under det senaste året arbetat med energibesparingar. Våra hus som är byggda på 1950-talet har nämligen en hög energiförbrukning om 226 kWh/kvm/år. Under året som har gått har vi därför gjort en injustering av värmesystemet. Något som man brukar börja med för att helt enkelt få ordning på värmeflödena och få ned övertemperaturer. Det har varit en process med många om och men och det konstaterades att flera hus hade runt 28 grader inomhus.


Slutligen verkade det ändå som om vi hade lyckats att få till rimliga temperaturer och ett lägre värmeflöde från vår undercentral, men icke sa Nicke. När termotern kröp ned mot 10-20 minusgrader för några veckor sedan var telefonlinjen desto hetare hem till undertecknad, för att inte tala om vår epostlista i grannskapet. Överallt hördes de oroliga frågorna om varför det är så kallt. Några hade 15 grader, andra 17, 18 och 19 grader. Egentligen inte en katastrof när man tänker på att hundratals människor dog i Ryssland under samma period, men det skapade en stark oro hos de boende.


Det hela ledde till att vår entreprenör fick höja totaltemperaturen i undercentralen och lugnet återställdes snabbt (om än med minskad energibesparing mot vad vi hade hoppats). De boende var nöjda, men själv känner jag mig inte så bekväm med att klimatskal (fönster, tak och fasader) är så pass otäta att de inte klarar en normal injustering. När temperaturen sjönk var temperaturen på väggarna endast några grader när det ska vara 20 grader. Tänk om vi inte kunnat höja kurvan, eller om det till och med skulle vara så att kurvan skulle sjunka dramatiskt pga att vår värmeleverantör inte skulle kunna leverera?


Vi har visserligen fjärrvärme som huvudsakligen produceras vid sopförbränning, men om oljepriset skulle höjas drastiskt skulle det på sikt nog också innebära att intresset för att elda sopor skulle minska drastiskt. Istället som idag när vi nästan har en överkapacitet skulle värme bli en brist. Då skulle det bli jobbigt på riktigt. Våra öppna spisar ger ingen värme, de snarare drar ut värme från husen och våra fasader läcker som såll. Då skulle det bli kallt på riktigt. Jag vet inte om mina grannar tänkte på det, men själv fick jag mig en tankeställare om värmen som vi idag mer eller mindre betraktar som självklar. Passiv- eller allra helst aktivhus, dvs hus som själva producerar värme och el, är nog inte så dumt om man vara krisberedd. 

19 februari 2012


Skriv kommentar ...


Asfaltblommans stadsmanifest, punkt 1. Agera för hållbar handel



1. Hållbara stadsdelar kräver hållbar handel

Vi i Sverige är inte så miljvänliga som vi tror. Forskning visar att våra utsläppsminskningar är en myt, vi släpper ut mer fast utsläppen sker via vår konsumtion av importerade varor, alltifrån bilar till leksaker och mat. Vad ska man göra? Är politikerna maktlösa? Saknar staden rådighet? Är allt upp till marknaden att lösa?

Idag finns det många gröna företag, men det är inte lätt att klara sig när det är billigare att släppa ut. Det krävs ändrade regler och bättre stöd. Ska man planera hållbara stadsdelar krävs det också en medvetenhet. I Hammarby Sjöstad finns knappt några ekofik alls (med ett undantag), eller second-handbutiker. Trots att det är en ekostadsdel med tusentals internationella besökare varje år som åker dit för att titta på miljölösningarna. Har man helt glömt bort den viktiga konsumtionen?

Ska man satsa på en ekostadsdel bör man också försöka få dit en hållbar handel. Även som framåtsyftande fastighetsförvaltare är detta en jätteintressant fråga. Hur kan vi locka till oss hyresgäster som har hållbarhet som affärsidé?

Här är några exempel på hållbar handel:

  • Företag som säljer miljö- och rättvisemärkta produkter och tjänster, det kan handla om allt från ekologisk mat till Svanen-märkta hotell.
  • Företag som tar socialt ansvar genom att dela med sig av vinsten till projekt för social och ekolo-gisk hållbarhet eller som anställer människor som behöver särskilt stöd.
  • Företag som sysslar med återanvändning såsom second handbutiker av olika slag.
  • Företag som reparerar och renoverar, skomakare, skräddare, mobilreparatörer etc.

Hur lockar man till sig hållbar handel då?

Det krävs lite mer än om man bara tar vilken hyresgäst som helst. Framför allt en medve-ten strategi där man bjuder in hållbara företag för dialog. Vissa mindre företag kan vara i uppstartsfasen och delar gärna lokaler med några andra. De hållbara företagen är ofta nytänkande och flexibla och vill inte ha traditionella kontor. De arbetar ofta på distans, men när de är på plats vill de ha fint och trevligt, samt miljöanpassat. Nätverkande är också viktigt.


Utöver att locka till sig redan hållbara företag kan man också inspirera alla lokalhyresgäster till att bli mer hållbara genom att erbjuda bra källsortering etc. Här följer några punkter om hur man kan skapa stadsdelar med hållbar handel:

 

  • Kontakta hållbara företag och erbjuda dem förmånliga villkor.

 

  • Se till att lokalerna är energieffektiva, har bra källsortering, sunda material och bra cykel-förvaring etc.

 

  • Ta reda på vilka behov hållbara företag har.

 

  • Skapa kluster och nätverk och marknadsföra stadsdelen som ett ”greentown”.

29 september 2011


Skriv kommentar ...


DISC-test

 

I förra veckan var jag på kommunikationskurs hos företaget Mindset. Där fick vi göra något som kallas för DISC-test. Det var en lärorik och omtumlande erfaranhet. Vi fick titta på en mängd adjektiv tre om tre och svara på vilka som stämde in bäst respektive sämst på en. Det visade sig att jag var en DI-personlighet där D står för dominans och I för influens, mitt mönster var Inspiratör, vilket visade sig vara både positivt och negativt. Det positiva är att jag är kraftfull och djärv. Det negativa att jag kan vara dominant och egoistisk. Det gäller alltså att vara vaksam.

Utöver att lära om sig själv innebar DISC-testet att man lär sig om andra. Genom att vara medveten om att människor ha mer av de olika typerna och olika tempo kan man anpassa sin kommunikation. En D-personlighet gillar raka puckar och resultatinriktad kommunikation. En I-personlighet pratar gärna känslomässigt och en C-personlighet (står för Compliance) föredrar siffror och diagram medan en S-personlighet  (Steadiness) vill ha med hela gruppen. Personer med mest D och I är snabba medan C och S-personligheter har ett långsammare tempo. D och C-personer är mer kritiska och resultatorienterade, I och S-personer är mer accepterande och människoinriktade.

 

14 september 2011


Skriv kommentar ...


Det krävs mer än passivhus för att skapa en hållbar stad

Så sakteliga börjar det dyka upp passivhus här och var i Stockholm och flera miljömärkningar av hus har under den senaste tiden sett dagens ljus. En sådan är Svanens miljömärkning och en annan är Miljöbyggnad som Sweden Green Building Council ansvarar för. Det är positivt även om Sverige ännu ligger långt efter till exempel Tyskland när det gäller passivhusbyggande och inte minst byggande av s k plushus, dvs. hus som producerar energi med hjälp av solceller, solfångare och minivindkraftverk.

För några dagar sedan invigdes det första Svanenmärkta flerbostadshuset i Västertorp, byggt av byggföretaget Veiddekke. Huset har energisnåla vitvaror och låg energiförbrukning, det är alltså inte ett passivhus, men enligt Veiddekke är det ett hus som går att massproducera utan att kosta skjortan. Enligt Veiddekke är också intresset stort och 7 av 10 svenskar säger att de gärna väljer en Svanenmärkt bostad även om det kostar mer.

Det är alldeles utmärkt att det börjar hända saker, även om skärpta regler är något som många anser kan bli den verkliga drivkraften för att passivhusen ska bli annat än enstaka demohus. Där krävs att vi har politiker som vågar leda och har kunskap. Nationellt, men också lokalt. Lokalpolitiker har stor makt driva på utvecklingen framåt genom att se till att passivhusstandard skrivs in i markanvisningarna.

Men det räcker inte. Passivhus är bra men vi måste se staden som ett system och när man bygger nya hus och bostadsområden krävs ett helhetstänkande. Dels är det verkligen dags att ta klivet till att skapa smarta nät och en organisation som gör det möjligt att låta husen producera el och värme samt också sälja överskottsel/värme på nätet. Dels handlar det om att se över alla andra miljöaspekter som ingår i systemet. Framför allt handlar det om transporter, om att se till att det finns bilpool i närheten som gör privat bilägande onödigt, men också om att skapa förutsättningar för lokal odling och om att se till att det finns god närservice. Det handlar också om att bygga yteffektivt och erbjuda övernattningsrum, gemensamhetslokal och arbetsplatser i bostadsområdet. Därtill är det även viktigt att uppmuntra till hållbara konsumtionsvanor genom att uppmuntra prylbyten (idag är det kriminellt att ta saker från ett grovsoprum), hållbara handelslösningar i bostadsområdet såsom t.ex. funktionsförsäljning (att man t.ex. hyr kläder för att köpa dem etc) och gemensamma vegetariska matlag (köttkonsumtionen står för ca 18 procent av klimatutsläppen)

I Hammarby Sjöstad utgick man ifrån att det inte ska vara någon skillnad, ett ekologiskt boende ska vara komfortabelt med stora rum och fönster. Det enda som skiljer sig åt från konventionella boenden är de tekniska lösningarna. Därför har Sjöstaden blivit en ekostadsdel som besöks av kineser där de boende själva inte längre vet att de bor i en ekostadsdel.

Visst måste eko på sikt bli mainstream, men för att släppa ut högst ett ton koldioxid per person och år krävs en radikal omställning av samhället vilket innebär att något helt annorlunda måste bli mainstream. Varför inte bygga ett miljömärkt hus som verkligen uppmuntrar till en sådan livsstil? Jag tror inte alls att folk skulle avskräckas. Tvärtom. I det samhälle vi lever i idag med dokusåpor, livsstilsexperiment och bloggar skulle säkert många stå på kö för ett annorlunda boende. Som på sikt skulle inspirera till ett mer hållbart samhälle. I en DN-interjvu säger Svanens VD Ragnar Unge att man gärna vill ta ett helhetsgrepp på boendet, jag ser fram emot det och mot en intressant motvikt till den utslätade kaffe latte-arkitektur som har varit rådande de senaste åren.

6 september 2011


Skriv kommentar ...


Att hitta smärtpunkterna

Ibland tänker jag att jag är ganska bra på att leva miljövänligt, åkte tågcharter i somras, köper second hand, äter ekologiskt och cyklar mest. I jämförelse med vissa är det helt sant, men det är också osant. Jag har mina smärtpunkter. Tillfällen då jag tycker att det är jättesvårt att leva miljöbra. Jag skäms för att erkänna dem, men samtidigt tror jag att det är rätt att kartlägga sina smärtpunkter. Först då kan vi lära oss någonting. Så här är mina smärtpunkter, vilka är dina?

Jag äter kött och dricker mjölk. Visserligen ekologiskt men ändå. Kött och mejeriprodukter står för en sisådär 19 procent av växthusgasutsläppen. Varför gör jag det då?

1. Jag är van. Har visserligen varit lakto-ovovegetarian i många år under min ungdom så själva köttet kan jag utan problem avstå ifrån. Men mjölk och ost är det svårare med. Jag är ju uppväxt under 1970-talet då mjölk ansågs livsviktigt. Till och med när vi åkte på semester till Grekland var jag tvungen att dricka mjölk, fast jag inte gillade den grekiska mjölken, bara för att det var så viktigt att dricka mjölk. Visserligen dricker jag inte så mycket mjölk ur glas numer, men jag klarar inte kaffe utan mjölk, jag älskar ost och har svårt att tänka mig ett liv utan glass och gräddiga såser. Visserligen finns ju havremjölk, sojayoghurt och allt det där, men believe me, det är inte samma sak!

2. Barnen är vana. Mina barn är inte direkt öppna för nya maträtter, under perioder har de nästan bara ätit pannkakor och färdiga köttbullar. Nu har vi äntligen fått dem att acceptera mat som inte är industritillverkad, men det har varit en strid utan dess like. Det känns lite som om vegetarianbeslutet fattas innan barnen föds, om man inte gör det då är det liksom kört. Vi tänkte att de själva skulle få välja och de valde bort grönsakerna. Det går säkert att få dem att bli vegetarianer, men det kommer att bli en stor kamp, ovanpå alla andra kamper om läggtider, läxor, godis...you name it. Jag skulle nästan önska att det fanns ett läger i skogen med enbart vegomat i några veckor, som en avgiftningsklinik liksom. När Bamse alltid äter köttbullar är det inte så lätt att göra tvärtom. I synnerhet när barnalternativen på restauranger, museum etc alltid är a) pannkakor, b) köttbullar, c) korv.

Vad kan man göra åt det? Hade jag enkla svar skulle det inte vara något problem. Här är dock några förslag:

  • Utveckla kött/mjölkalternativ som liknar korv, ost, mjölk etc mer. Kanske inte idealt på sikt, men under en övergångsfas så. Det finns en del idag, men det behöver utvecklas mer och lyftas i butik.
  • Låta förebilder såsom seriefigurer etc äta vegetariskt.
  • Ha bra köttfria alternativ på restuarangerna, både för vuxna och barn.
  • Göra det ok att minska mängden kött och mjölk, inte bara låta bli helt.

 

Jag åker bil ibland. Mest för att jag har ärvt en bil som jag borde göra mig av med men som hänger kvar. Varför?

1. Det är förbannat bekvämt att ta bilen till landstället, även om det går att åka buss. Likaså om man ska på längre utflykter.

2. När bilen finns i närheten är den som en godispåse som man kan nalla ur.

 

Lösning? Sälja bilen förstås! En bilpool i närheten skulle vara helt underbart. Och så att acceptera att man behöver åka taxi ibland och lägga ut de pengar som bilen kostar åt taxin.

 

Jag badar för ofta. Visserligen med barnen, så att det går inte åt så mycket vatten. Men ändå. Varför?

1. För att det är mysigt och varmt.

2. För att det har blivit en vana och barnen vill göra det.

Lösning? Hitta på något annat som är mysigt och varmt. Kanske någon form av ångbad? Ligga under täcket eller dylikt. Unna sig att bada bara ibland...

 

Jag äter godis, dricker vin och öl. Frågan är om det är tillåtet i det ekologiska samhället? Var går gränsen? Varför jag gör det?

Det är gott och jag är en människa som ibland lever i nuet. Och det är ju också bra, mindfulness kallas det för. Nu ska man väl inte just behöva dricka vin för att leva i nuet. Snarare titta på ett vackert träd. Det jag vill säga är att det ibland är svårt att göra avvägningar mot en diffus framtid och nuet. Därför orsakar vi människor en massa klimatpåverkande utsläpp. Jag har mina smärtpunkter. Någon annan har sina. Jag tror att det är dem vi behöver undersöka snarare än att basunera ut hur andra ska leva. Jag skulle vilja se en stor studie av dessa punkter och tankar kring hur man kan lösa just de situationerna. Det tror jag att man kommer längre på än propaganda.

5 september 2011


Skriv kommentar ...


Klimatdag i Kärrtorp på lördag

På lördag vankas det klimatdag i Kärrtorp arrangerad av Naturskyddsföreningen. Asfaltblomman är där och visar upp ett nyskrivet stadsmanifest. Sedan blir det teater, tal och en massa olika aktiviteter!

Talarprogram (20 min/talare - prel. starttider)

12.00 Omställning Sverige (Transition Sweden)
13.00 Örjan Lönnberg, klimatsamordnare, Stockholms Stad
14.00 Mikael Karlsson, ordförande Naturskyddsföreningen

Teater - Njut av Sweet Dreams! Kl. 12.30 och 13.30 (15 min/föreställning)

Energirådgivare - Kom och få råd av Birgitta Govén om hur just du kan spara energi! Kl. 11-14.

Dessutom - Bokbord, ekologisk fika, massage, ritbord för barnen, tävlingar och mycket mer!

Gratis inträde.
Välkomna!

4 september 2011


Skriv kommentar ...


Nya tag

Läs hela inlägget ...

23 september 2009